Målet med en hedgefond är att i alla marknadslägen generera positiv avkastning vilket även brukar kallas absolut positiv avkastning. Det finns en rad olika investeringsmetoder även kallade hedgestrategier som förvaltarna använder sig av för att uppnå detta mål. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka de olika investeringsstrategierna på den nordiska marknaden med fokus på överavkastning och riskjusterad avkastning. För att få perspektiv på hedgestrategiernas utveckling kommer de även jämföras med ett lämpligt marknadsindex. Den undersökta perioden begränsas till 2004-01 till 2007-01 vilket ge tillräckligt mycket data för att kunna använda likaviktade avkastningsindex för varje enskild hedgestrategi Undersökningen visar att inga av hedgestrategierna lyckades att generera en bättre snittavkastning än marknadsindex under den sammanlagda perioden.

SYFTESyftet med uppsatsen är att analysera Svenska hedgefonders historiska avkastning beträffande riskjusterad avkastning och korrelation mot marknaden. Vidare studeras dessa faktorer ur ett investerarperspektiv för att undersöka huruvida Svenska hedgefonder fyller ett syfte som komplement i en marknadsportfölj. METOD Uppsatsen använder sig till största del av kvantitativ data som insamlas med hjälp av relevanta teorier. Kvalitativ data såsom intervjumaterial är ett komplement till de kvantitativa data och leder så småningom till ett större djup i analysdelen. Undersökningen gällande den historiska avkastningen för Svenska hedgefonder är uppdelad i tre olika tidsperioder.

Hedge funds? importance within the financial system has during the most recent years increased dramatically. These special funds are unique instruments that differ from traditional mutual funds in a variety of ways, however especially in how they expect returns. Due to the fact that hedge funds are able to hold short positions they possess the possibility to become market neutral investment vehicles.Because of this possibility to sustain positions neutral to market fluctuations, the concept of absolute returns became a unique selling point for hedge fund managers and promises of stable returns unchallenged by market conditions was assured. This research paper aims to examine the theory of absolute returns in hedge funds by examining hedge funds from the Nordic region during the last years of economic turmoil that has occurred by  analyzing the results from their strategies, partially by quantitative measurements as well as qualitative.  The results show that none of hedge fund strategies managed to deliver absolute returns over the chosen period..

Hedgefonder har under det senaste decenniet blivit ett allt mer uppmärksammat inslag på den svenska fondmarknaden och tillväxten har varit stark både till storleken förvaltat kapital och antalet hedgefonder. Själva grundidén för hedgefonder är att de oberoende av marknadsutvecklingen alltid skall generera positiv avkastning. Låg risk samt låg korrelation med aktie- och räntemarknaderna är ytterligare argument vilka bör göra hedgefonderna till intressanta inslag i investerares totala portföljer.Problemområde: Hedgefonder kommer säkerligen att utgöra betydande delar av svenska investerares kapitalplaceringar i framtiden vilket gör dem till intressanta studieobjekt. Intressant ur en investerares perspektiv är att undersöka huruvida hedgefonderna infriar uppställda förvaltningsmål.Syfte: Genom kvantitativ beräkning ämnar vi analysera de svenska hedgefondernas historiska prestationer i form av Absolut avkastning, riskjusterad avkastning, volatilitet samt korrelation, i syfte att se om detta motsvarar de förväntningar en investerare bör ha för sitt hedgefondsparande.Metod: Undersökningen baseras på sekundärdata i form av undersökta fonders kurshistorik, samt index- och räntehistorik. Studien är teoretisk i den mening att vi använt oss av vedertagen ekonomisk teori som vi tillämpat, empirisk då vi själva genomfört beräkningar för att sedan kunna analysera resultaten och dra egna slutsatser av dessa.Resultat: Flertalet fonder har svårt att uppfylla målet om ?Absolut avkastning?.

Vårt syfte är att ta reda på mer om vad som påverkar fonders avkastning och om detta skiljer sig åt i ekonomisk uppgångs- respektive nedgångsperiod. För att uppfylla vårt syfte har vi använt oss av regressionsanalyser med avkastning som beroendevariabel och variablerna: standardavvikelse, beta, storlek, TKA och omsättningshastighet som förklarande variabler. Vi har använt portföljvalsteori med dess ingående variabler avkastning och risk. Även begrepp som CAPM och beta gås igenom. Detta följs av det aktuella forskningsläget inom ämnet.

Hedgefonder är en relativt ny investeringsform på den svenska marknaden. Dessa fonder karakteriseras av att oavsett marknadsutvecklingen uppnå en positiv Absolut avkastning med låg risk. Hedgefonder är en förvaltningsform med stor variation vilket medför att de kan karakteriseras som en heterogen grupp av fonder, dock med vissa gemensamma drag. I denna studie har jag valt att jämföra fyra olika hedgestrategier med traditionell förvaltning i riskjusterad avkastning. Då hedgefonders avkastningsmönster ofta inte är normalfördelade tappar Mean-Variance måtten sin exakthet.

Syfte: Syftet med denna uppsats är en analysera och kartlägga skillnaden mellan utvalda svenska hedgefonder utifrån de prestationsmått författarna ställt upp. I och med detta syfte ge en helhetsbild av de enskilda fonderna samt jämföra deras utveckling under angiven tidsperiod. Vidare ämnar vi undersöka de förvaltningsarvoden som utgår för respektive fond samt Alphas betydelse för en hedgefondförvaltare.Metod: Skribenterna har undersökt den svenska hedgefondsmarknaden under en treårsperiod (2003-04-28 till 2006-04-28) där författarna valt ut åtta hedgefonder som varit verksamma under perioden. För att säkerställa undersökningen har undertecknade använt teoretiska modeller såsom Sharpekvoten och Jensens Alpha, för att se till hedgefondernas riskjusterade avkastning samt den överavkastning som förvaltarna till respektive hedgefond presterat.Slutsats: Resultatet av studien visar att samtliga undersökta hedgefonder levererat en positiv Absolut avkastning under tidsperioden. Således kan inte några generella slutsatser dras som att alla svenska nationella hedgefonder presterat en positiv avkastning.

Detta är en empirisk studie om konvergerande BNP per capita-utveckling i Östeuropa. Både absolut och betingad konvergens har undersökts. Absolut konvergens innebär att fattigare ekonomier har högre tillväxt än rikare ekonomier. Betingad konvergens innebär att ekonomierna konvergerar mot sin egen jämviktsbana. Resultaten i denna uppsats tyder på att absolut konvergens inte förekommer i Östeuropa under tidsperioden 1990 till 2003.

Syftet med denna uppsats är att med hjälp av en eventstudie undersöka om marknaden värderar horisontella och vertikala förvärv olika. Samtliga förvärv som ingår i studien har ägt rum på Stockholmsbörsen under perioden 1996 ? 2004. Förvärven klassificeras som horisontella eller vertikala. Efter klassificeringen jämförs de båda gruppernas onormala avkastning relativt varandra samt gentemot Affärsvärldens generalindex.

Problem: Den ekonomiska kris som präglat världsmarknaden under 2007 till 2010 har drabbat börser världen över till olika grad. Denna uppsats studerar hur krisen drabbat den svenska fondmarknaden och tillväxtmarknadsfonder ur perspektivet risk och avkastning. Detta är i denna studie belyst utifrån en svensk småsparares perspektiv.Problemlösning: Utifrån portföljteorin i form av Sharpekvoten och Modigliani-Modiglianis modell för riskjusterad avkastning har avkastning, till för de båda kategorierna gemensam risknivå, fastställts. Den placering med högst avkastning till likställd risk används som en indikator för val av placering.Slutsats: Skillnaden i avkastning givet gemensam risk är marginell under perioden och anses inte vara tillräckligt hög för att användas som indikator, gällande placeringsalternativen emellan, för en svensk småsparare..

Vårt syfte är att ta reda på mer om vad som påverkar fonders avkastning och om detta skiljer sig åt i ekonomisk uppgångs- respektive nedgångsperiod. För att uppfylla vårt syfte har vi valt att genomföra regressionsanalys med avkastning som beroende variabel och variablerna: standardavvikelse, beta, storlek, TKA och omsättningshastighet som förklarande variabler. Detta har genomförts i en ekonomisk uppgångs- och en ekonomisk nedgångsperiod. Vi har använt portföljvalsteori med dess ingående variabler avkastning och risk. Även begrepp som kovarians, korrelation, effektiva fronten, mean variance, CAPM och beta gås igenom.

Syftet med uppsatsen var att undersöka huruvida den riskjusterade avkastningen från en traditionellt förvaltad lång indexportfölj kunde ha varit högre om portföljen hade förvaltats enligt en Equity Market Neutral-strategi. Vidare ämnar undersökningen att testa huruvida de skapade portföljerna uppvisar låg korrelation, dvs marknadsneutralitet, med underliggande marknad som är förenligt med strategin. För detta ändamål används Svenska Handelsbankens Månatliga Modellportfölj mellan åren 1998-2003. Vidare är syftet att utifrån analysen av undersökningens resultat kunna dra slutsatser om det kan finnas information i traditionella långa indexportföljer, liknande Handelsbankens Modellportfölj, som kan öka den riskjusterade avkastningen men som inte utnyttjas och som skulle kunna tas till vara via implementeringen av en Equity Market Neutral strategi. Undersökningen visade att portföljerna uppvisade såväl högre absolut- som riskjusterad avkastning jämfört med modellportföljen, och låg korrelationen gentemot marknaden sett över hela den undersökta perioden.

Bakgrund: Det rådande pensionssystemet i Sverige består av sex så kallade AP-fonder. Genom åren har pensionssystemet flertalet gånger kritiserats för dess låga avkastning.Problem: Vår huvudfråga är att jämföra AP-fondernas risk och avkastning med aktiemarknaden som helhet, detta ska ske med hjälp av två jämförelseindex: MSCI World och SIXRX.Syfte: Syftet med uppsatsen är att jämföra de fyra första AP-fondernas risk och avkastning med aktiemarknaden som helhet under åren 2002-2010.Metod: Vi har använt oss av en kvantitativ metod, genom att samla in information från AP-fondernas årsredovisningar och hemsidor. Vi har samlat in historisk data, som vi sedan har bearbetat och analyserat.Slutsats: De studerade AP-fonderna har presterat sämre än aktiemarknaden..

Huvudsyftet med denna uppsats är att undersöka om en höjning respektive sänkning av ett kreditbetyg, runt publiceringsdatumet, medför onormal avkastning på den underliggande aktien. Vi har även för avsikt att undersöka om det finns något samband mellan ett företags soliditet samt branschtillhörighet och storleken på den onormala avkastningen. I uppsatsen används en kvantitativ metod med en deduktiv ansats. I undersökningen har vi endast använt oss av sekundärdata i form av vetenskapliga artiklar, börshistorik, Internet etc. Undersökningen baseras på en eventstudie som undersöker om någon onormal avkastning uppstår.

Uppsatsen syftar till att undersöka om det finns en påvisbar onormal avkastning omkring det datum då företagsledningen annonserar om utdelningsförändring. Studien syftar även till att analysera om det kan finnas någon skillnad i onormal avkastning mellan de fall Affärsvärldens utdelningsprognoser stämmer överens med de faktiska utdelningarna, och de fall de inte gör det. För att undersöka om det fanns någon onormal avkastning har en eventstudie genomförts. Händelsefönstret i eventstudien består av dagen för offentliggörandet samt tre dagar innan och efter. För att testa om eventuella onormala avkastningar är signifikanta har vi använt oss av hypotesprövning och t-test.